ja, vad mer kan man säga?

Eftersom att jag är ryggradslös och alltid följer strömmen så antar jag att även jag kan berätta om min första mens.
Jag var som sagt tretton år, och liksom Ebba har jag inget pinsamt eller dramatiskt att säga om det, det var helt enkelt så att jag vaknade en dag, gick på toa och.. PANG!
That's it, och jag behövde inte direkt säga det till min mamma heller (hon stod väl precis utanför toaletten och hörde mitt "HJÄLP! MENS!").
Jag avundas Maja och Vilma, som verkar ha jättelite mens båda två. Jag har mens i typ en vecka. Och anledningen till att jag inte gillar tamponger är för att dom är LÖMSKA, okej, man tror dom funkar men det gör dom inte. Alltid. Äsch.
Jag är helt tömd på inspiration idag, Malmöfestivalen sen. Nu: lingondricka! Höhö.

mens=excellens

/mensyrsa


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0